I Januari 1625, skrev Kung Gustav Adolf ett kontrakt med bröderna Hybertsson från Holland. Kontraktet gällde bland annat konstruktionen av fyra nya skepp vid kronans skeppsgård på ön Skeppsholmen, nu kallad Beckholmen. Henrik var skeppsmästare och ansvarig för formgivningen av nya skepp och hans bror Arendt var ansvarig för inköpen till skeppsgården.
Av de fyra nya skeppen som beställts var två större och två mindre. De två stora skeppen var Äpplet och Vasa. Till bygget av dessa fick tusentals ekar köpas in från privata skogar i Småland och runtikring Mälaren. En skeppsmästare skickades ut i skogen för att välja ut träd av rätt storlek och sen kapa dem till den ungefärliga rätta formen. Grovt sågade plankor köptes från bland annat Riga och till och med så långt bort som Amsterdam och till masterna användes furu från västra Sverige.
Järn utvanns i Sverige och skeppades till Stockholm i järntackor.
På Skeppsgården, som du ser en modell av framför dig, arbetade ungefär 300 personer, och det var därmed den enskilt största kommersiella arbetsgivaren i Sverige. Där samlades allt material till skeppet för att sättas ihop. Timret blev tillsågat och format innan det passades in i skrovet. Järnet blev smitt till ankare och bultar, och specialiserade hantverkare slog rep och byggde småbåtar och lavetter till kanonerna. Delar till skeppets rigg, tågvirke och segel tillverkades av underleverantörer från andra delar av Stockholm och levererades till Skeppsholmen. Alla dessa hantverkare arbetade från soluppgång till solnedgång sex dagar i veckan.
Mäster Henrik Hybertsson var alltså den som var ansvarig för skeppets formgivning. Men det fanns inga ritningar. Istället använde man sig av grundläggande mått och dimensioner som skeppet skulle byggas efter.
Det var det holländska sättet att konstruera skepp.
Dimensionerna diskuterades därefter med kungen som sedan godkände dem.
För mer information kring skeppsbyggeri titta i utställningen omkring dig.