Att slösa var högsta mode i Sverige under 1600-talet. På slott, herrgårdar, hos rika borgare och överallt där man hade råd tävlades det i storslagenhet och överdåd.
Regalskeppet Vasa var inget undantag.
När skeppet var segelklart täckte en kunglig klarröd färg delar av det, och därtill kom utsmyckningarna: Närapå 1200 skulpturer, målade i ett flertal starka och klara färger. Allt skulle berätta om en kung och en stormakt med styrka och ambitioner.
När Vasa bärgades var det svårt att föreställa sig skeppets originalfärger. Även om man kunde se färgrester på många av skulpturerna. En teori var att skeppet och skulpturerna varit målade med guld mot en blå bakgrund. I början av 1990-talet undersöktes färgsättningen närmare. Över tusen färgprover togs från delar av skeppet och man sökte med mikroskop efter färgfragment på skulpturerna. Samtidigt undersöktes arkivmaterial och jämförelser gjordes med samtida trämålningar från svenska kyrkor och slott. Det hela resulterade i upptäckten att Vasa varit riktigt färgglatt. Helt enligt 1620-talets traditionella färgsättning.
Skulpturernas hud, dräkter, smycken och vapen var på vissa ställen förgyllda och på andra målade i vitt, grönt, rött, violett och blått. Man har till exempel hittat spår av färgen cinnober som är en av de äldsta kända röda färgerna, en färg som har använts i Sverige sen medeltiden. Även den blå färgen indigo, som omtalas redan i antiken har återfunnits i pigmentprov från Vasa.
Bladguld användes också, framför allt på riksvapnet och vasakärven vid namnskylten, men också till att förstärka hår och skägg på upphöjda och överjordiska personer.
På vissa skulpturer har man istället för guld använt en gulockrafärg som troligtvis var mycket billigare.