Sanningen om Vasa sökes

För första gången får vi nu reda på hur Vasa faktiskt var byggd. Vasamuseets gästforskare, Kroum Batchvarov, har påbörjat ett gigantiskt mätarbete för att få ut såväl mått som vikt på samtliga Vasas dolda spant, det vill säga de timmer i skeppets invändiga stomme mot vilka plankor och bordläggning fästs, för att ge dessa form och styrka. Förenklat kan man säga att det är spanten som håller ihop Vasa, och att de därför är de mest bärande för konstruktionen.

Kroum Batchvarov är marinarkeolog från Bulgarien och utbildad vid amerikanska Texas A&M. Han är också den främste i världen med specialisering på uppmätning av spant och timmer just på 1600-talskrigsskepp. Batchvarov arbetar nu med att kartlägga och mäta upp hela den konstruktion som inte syns, men som utgör själva det bärande skelettet i Vasa. Hans resultat blir mycket värdefulla för Vasamuseets forskare.

- Vi kommer att få en tydligare och mer sammansatt bild av skeppets konstruktion och därmed bättre förstå hur man byggde fartyg under 1600-talet. Batchvarovs beräkningar kommer också att vara till stor hjälp för hur vi bäst ska stötta upp Vasa i framtiden. Eventuellt kommer vi sätta en ny stödvagga runt skeppet men det kan finnas andra lösningar, säger Vasaenhetens chef, Magnus Olofsson.

Vasas konstruktion är också ett omdebatterat ämne i hela världen eftersom många försöker hitta förklaringen till varför hon sjönk 1628 på sin jungfruseglats. Det finns en mängd teorier och tankar men ännu finns inget definitivt svar. Ingen vet säkert vilken den utlösande faktorn var, och förmodligen var det en kombination av flera orsaker. Vad vi vet är att Vasa byggdes enligt den tidens beprövade holländska förlagor inom skeppsbyggeri. Kroum Batchvarov menar därför att det inte finns något som tyder på att hon var varken felkonstruerad eller feldimensionerad. Det stora problemet, menar han, var barlasten, alltså de 120 ton gråstenar som placerats längst ner i skeppet för att ge skeppet stabilitet.

- Barlasten var förmodligen inte tillräcklig, men framför allt var den inte fastsurrad. När skeppet krängde flyttades ton av stenar och katastrofen var ett faktum. Enligt min mening tyder ingenting på att konstruktionen i sig var fel på Vasa. Instabiliteten berodde dock till viss del också på kungens begäran att placera 24-pundiga kanoner både på undre och övre batteridäck. Det vanliga var att man placerade lättare kanoner på det övre batteridäcket. Det märks att den krigssugne svenske kungen ville dra på ordentligt!, säger Kroum Batchvarov.

Mer information:
Fred Hocker: 08-519 548 06
Jenny Rosenius: 08-519 549 50

Vasamuseet är en del av Statens maritima museer, tillsammans med Marinmuseum och Sjöhistoriska museet.
www.vasamuseet.se