1600-talets krigsskepp var som flytande konstutställningar med utsmyckningar i träsnideri som saknar motstycke i den europeiska konsthistorien. Vasas omkring 1000 snidade skulpturer och ornament hör till de största samlingarna i världen.
Idag ser vi Vasas träsniderier i dunkla, mörka träfärger, men det nybyggda Vasa prålade med ett fyrverkeri av starka och klara färger. Det var ämnat att imponera – prakten och överdådet var i högsta grad del i maktspråket på 1600-talet, det signalerade pengar och makt.
Och för människorna i en annars så bildfattig värld måste Vasa ha framstått som något alldeles enastående.
På akterspegeln finner vi några av de mest värdeladdade skulpturerna och skulpturmotiven på skeppet.
Mellan de stora fönstren som vetter in mot kajutan, ses kungens familjevapen, vasavapnet, i form av en elegant sköld stöttad av två knubbiga keruber och prydd med vasakärven, Vasaättens vapenbild.
Keruberna håller en olivkvist i ena handen och flankeras av yppiga fruktknippen så kallade festonger – symboler för fred och välstånd.
På väggen ovanför Vasavapnet sitter det svenska riksvapnet, stöttat av två väldiga lejon. I mittskölden ses återigen vasakärven, den regerande kungafamiljens ättevapen.
Högst upp på akterspegeln sitter krönet, en stor rundbågig skulptur med bilden av en ung skägglös man. Mannen eller pojken har långt utslaget hår och omges av två stora gripar som håller en kunglig krona över hans huvud. Nedtill på krönskulpturen läser man bokstäverna G A R S, Gustavus Adolphus Rex Sueciae. Den unge mannen föreställer alltså Gustav den andre Adolf, här avbildad som ung pojke, sannolikt 10 år gammal. Genom att utforma akterkrönet på detta sätt har man velat markera inför omvärlden att redan som 10-åring var Gustav Adolf den utkorade, blivande kungen av Sverige. Det är en direkt utmaning mot Sigismund av Polen som hävdade sin rätt till den svenska tronen.