Livet ombord

Det var inte några som hann
leva ombord på Vasa
eftersom skeppet sjönk direkt.
Men vi vet ganska mycket om
hur det skulle ha varit
att leva och jobba på Vasa.
Det hade varit väldigt trångt och mörkt.
Straffen var hårda
ifall de gjorde något fel.
Och risken att dö ombord av sjukdom
var större än risken att dö i strid.

Tänk dig att du skulle jobba
på ett krigs-fartyg för nästan 400 år sen
Vasa hann bara segla en kilometer
innan hon sjönk i Stockholm.
Livet ombord hann aldrig komma i gång.
Men hur hade det varit
att bo ombord i flera månader?

Tänk dig att du skulle jobba
tillsammans med nästan 450 andra
på ett krigs-skepp på 1620-talet.
Du skulle ha tyckt att det var jätte-trångt.
Flera hundra båts-män och soldater
skulle bo bland kanonerna.
Det fanns två våningar med kanoner.
De kallades batteri-däck.
Där var det mörkt.

Om du hade varit soldat eller båtsman
hade du fått bo mellan två kanoner.
Du skulle ha ätit och sovit där.
När du var ledig fanns det
inte så mycket att göra.
Du hade fått vila lite
nere på batteridäck.
Båtsmännen och soldaterna
sov direkt på däcks-golven.

De hade stränga regler
och hårda straff ombord

Det var hårda straff ombord
på skeppen
för att det inte skulle bli bråk.
Det var trångt och jobbigt ombord.
Då blir det lätt gräl.
Det kunde bli arga diskussioner.
Då finns risk för att några börjar slåss.

Vi vet inte riktigt hur ofta
man verkligen fick straff på fartyg
Vasas tid.
Men det fanns många regler
och beskrivningar vad
som skulle hända om någon bröt mot reglerna.

Ett straff var köl-halning.
Den som blir köl-halad
binder man fast med ett rep.
Sen drar man personen under kölen,
alltså under skeppet.
Man kunde bli köl-halad flera gånger,
från ena sidan till den andra.

Fler dog av sjukdom än av krig

Många fler dog av sjukdomar än i strid
på krigsskepp 1600-talet.
Hygienen var inget vidare,
de tvättade sig sällan.
De kunde ha samma kläder
i flera månader.
Det var trångt och
ventilationen var dålig ombord.
Därför kunde en epidemi sprida sig snabbt.
Många kunde bli sjuka på samma gång.
Många dog.

Det var dessutom ofta kallt ombord.
Ett krigsfartyg kunde åka ut
tidigt på våren.
De kom hem igen först i slutet av året.
Under vintern seglade de däremot inte.

Men många sjukdomar var svåra att bota.
De kunde få malaria,
dysenteri och syfilis, bland annat.
Det är allvarliga sjukdomar.

Kläderna var hållbara på Vasas tid

Båtsmän och vanliga soldater
var nästan alltid fattiga
i Sverige på 1600-talet.
Sjömän som skulle jobba på Vasa
hade på sig en båtsmans-dräkt.
De fick sy sina kläder själva.
De fick också betala för tyget till dem.

Om du hade jobbat som sjöman på Vasa
hade du haft korta byxor på dig
och en kort jacka av ylletyg.
Under jackan hade du haft en skjorta av linne.
På fötterna strumpor och läder-skor.

Kläderna var håll-bara
men de flesta båtsmän hade bara
ett par byxor, en jacka och en skjorta.
Och de skulle vara borta i flera månader!
Därför var det bäst att ta med sig
nål och tråd, så att de kunde sy.
Kläderna och skorna kunde ju gå sönder.

Vi har hittat sy-behör på Vasa.
Vi vet att de ofta skulle ha fått
sitta och laga sina kläder och skor
när de var lediga.
Så var det alltid på skeppen
på den tiden.

Maten ombord

Om du hade varit med på Vasa
kanske du hade tyckt att maten var tråkig.
Den var ensidig,
om du jämför med det du kan äta i dag.
Det var ofta samma mat.

Ett kök ombord på ett fartyg kallas kabyss.
Kocken skulle laga mat
över öppen eld i kabyssen.
Därför var det tegel runt kabyssen
för att det inte skulle börja brinna.

Gillar du gröt och ärt-soppa med fläsk?
På Vasa skulle du ofta ha fått just det.
Vanlig mat ombord på skeppen var
välling, torkad rökt fisk
och torkade ärter med saltat kött.
med torrt bröd.

Ibland skulle de få färsk mat.
Vi har hittat fiske-redskap på Vasa,
och redskap att använda vid jakt.

Båtsmännen och soldaterna åt i back-lag.
Ett backlag var en grupp
med sex till åtta personer.
Alla hade varsin trä-sked
som de ofta hade gjort själva.
Sen åt de från en gemensam skål.
De åt också med händerna
och skar mat med sin privata kniv.

Till maten drack de öl.
De hade en kanna med lock
med skepps-öl i.
Alla i backlaget drack ur samma kanna.

Fritid på skeppet

Det kunde vara tråkigt på fritiden
Det fanns inte så mycket roligt att göra
när man var ledig på ett krigsfartyg.
Vi har hittat några spel på Vasa.
De kunde alltså spela spel.

Vi har däremot hittat pipor ombord.
Tobak var nytt i Sverige då.
Men de sa inte röka pipa,
de sa supa tobak.
Och de fick bara röka i kabyssen
på grund av brand-risken.
Det fanns ju också
stora mängder krut på Vasa.
Krutet kunde explodera.
Därför behövde de alltid vara försiktiga.

I kajutan var det fint
I kajutorna bodde de som
hade bra jobb på Vasa.
Här fanns eleganta bänkar och bord.
Officerarna åt på riktiga tallrikar.

I kajutan fanns det också
skulpturer på väggarna
och glas-rutor.
Glas var väldigt dyrt på den tiden.

När de skulle sova
fick befälen krypa ner i
sängar som gick att fälla ut.
De fick sova två i varje säng.