Katastrofen som blev en succéhistoria – 60 år sedan Vasa hittades

I en klassisk filmsekvens som går att se på Vasamuseets hemsida kan man se Anders Franzén sitta i en båt på Stockholm ström. Han vevar upp ett propplod som han en stund tidigare har släppt ner i vattnet. När lodet kommer upp ovanför vattenytan syns en bit svartek som fastnat i änden – trä från Vasas däck. Det magnifika örlogsskeppet som sjönk under sin jungfrufärd 1628 var därmed åter hittat, något som blev startpunkten för ett omfattande bärgningsäventyr.

Märket efter propplodet går att se ännu idag på övre däck. Ett spår av nutidshistorien kring Vasa och en berättelse som hela tiden har omformats och fått nya kapitel.
– Länge trodde man att Vasa hade varit bortglömd i hundratals år när Anders Franzén påträffade skeppet, men det handlade om en återupptäckt. Skeppets ungefärliga position har varit känd under historien, förklarar Vasamuseets forskare Fred Hocker.

Han berättar vidare att det pågick bärgningsförsök under flera årtionden efter förlisningen och att vraket markerades ut på sjökort ända in på 1800-talet. Det gjordes också dykningar på Vasa under 1800-talet och det fanns till och med planer i början av 1900-talet på att spränga skeppet för att komma åt den värdefulla svarteken. Om Anders Franzén visste något om denna förhistoria är okänt.

Ska bevaras i 1000 år

Men det var inte förrän på 1950-talet som seriösa arkeologiska försök utfördes för att återigen lokalisera Vasa. Och det var Anders Franzén som stod för dessa och det var han som hade visionen om att bärga skeppet. Men han var därmed inte ensam om återupptäckten. 

– Anders Franzén samarbetade med dykaren Per Edvin Fälting som hade stora kunskaper om undervattensmiljön i Stockholm ström. Tillsammans lokaliserade de den förhöjning på botten där propplodet sedan gav napp den 25 augusti 1956. Per Edvin Fälting var också den som dök ner och bekräftade att det var Vasa som låg där i dyn, säger Fred Hocker. 

Fyndet blev starten på det som idag är världens mest besökta maritima museum. Fler än 1 300 000 besökare kliver varje år in genom dörrarna och runt 80 procent av dessa kommer från utlandet. Museet är också omtalat och känt i museivärlden. Något som museichefen Lisa Månsson kan intyga. 
– Många fascineras av den spännande historien om hur det pampiga skeppet sjönk på sin jungfrufärd för att sedan bevaras nästan helt intakt på botten i flera hundra år. Inte minst barn. Under hösten kommer vi därför att ha familjeprogram där man själv får prova att bärga ett skepp, säger museichef Lisa Månsson. 

Återupptäckten av Vasa innebar också att hennes historia fortsatte. Först med bärgningen och sedan med bevarandet av skeppet. Ett arbete som enligt museichefen ständigt pågår och så kommer det att förbli.
– Vasas historia är inte slut. Vi jobbar hela tiden med att forska om skeppet. Både om sådant som rör 1600-talets skeppsbyggnadsteknik och hur det var att leva och verka ombord. Men också om hur skeppet mår och hur hon ska bevaras för framtiden. Vårt mål är att Vasa ska finnas kvar i minst 1000 år, säger Lisa Månsson. 

SPÄNNANDE FAKTA:

• Vasa började byggas 1626 och var färdig ungefär ett och ett halvt år senare. Det var nästan dubbelt så lång tid som det tog att bygga likvärdiga skepp i Holland.
• Innan jungfrufärden gjordes en demonstration av skeppets stabilitet. Trettio man fick springa fram och tillbaka över däcket på Vasa. Testet fick avbrytas eftersom skeppet nästan kantrade.
• Ändå bestämdes att Vasa skulle segla den iväg den 10 augusti 1628. Men hon kom bara drygt en kilometer på sin jungfrufärd innan hon sjönk.
• De flesta av hennes kanoner bärgades i mitten av 1600-talet med hjälp av en dykarklocka.
• Att skeppet bevarades så väl beror bland annat på att nedbrytningsbakterier hade svårt att överleva i det förorenade vattnet i Stockholms ström.
• Den 16 februari 1962 visas Vasa upp för första gången för allmänheten i det nybyggda museet Wasavarvet. Närmre 440 000 besökare kom under året.
• Idag besöker drygt 1, 3 miljoner människor museet varje år.
• I januari 2016 kom den 35:e miljonte besökaren sedan 1962 för att se skeppet. 

Kontaktpersoner:
Lisa Månsson, museichef
lisa.mansson@maritima.se
08-519 548 30

Fred Hocker, forskare
fred.hocker@maritima.se
08 519 548 06

Joakim Johansson, kommunikatör
joakim.johansson@maritima.se
0455-35 93 53