Klargörande kring fynd på Vasas förlisningsplats

Vasamuseets förhoppning är att det kan vara en av Vasas förlorade kanoner – men vill understryka att ytterligare undersökningar krävs innan fyndet kan bekräftas.

– Från skriftliga källor vet vi att de allra flesta av Vasas kanoner bärgades redan på 1600-talet. Vi vet också att en av kanonerna tappades tillbaka i vattnet och alltså kan vara kvar på bottnen i Stockholms hamn, säger Fred Hocker, Vasamuseets forskningsledare.

Med hjälp av delvis ny teknik har nu bottnen vid förlisningsplatsen undersökts på nytt och denna första undersökning har visat att det finns intressanta fynd på platsen.

– Om det är den saknade trepundskanonen är alldeles för tidigt att säga, men vi hoppas förstås att det är den. De fynd som har gjorts är definitivt tillräckligt intressanta för att Vasamuseet nu ska gå vidare med ytterligare undersökningar, säger Fred Hocker.

Skeppet Vasa hade 64 kanoner ombord. Tre av dem visas på Vasamuseet. I dag, 390 år efter att Vasa sjönk, arbetar forskningsteamet med att ta reda på vad som egentligen hände med de övriga kanonerna. Projektet har möjliggjorts tack vare museets vänförening, Vasamuseets vänner, och är ett samarbete mellan Sverige, Nederländerna och England. Projektet kommer att pågå under många år.

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen ska sjöbottnen vid förlisningsplatsen genomsökas på nytt och undersökas vidare. I den andra fasen görs en omfattande arkivforskning i de länder som kan ha köpt kanoner av Sverige på 1600-talet. Den tredje fasen handlar om medborgarforskning - citizen science - då projektet ska be intresserade människor i flera länder om hjälp att söka efter de saknade kanonerna, till exempel i privata samlingar.

Vasamuseet återkommer med mer information så snart uppdateringar kring fyndet finns.