Vasamuseets vänners pris

Syftet med Vasamuseets vänners pris är att hylla framtagandet och tillgängliggörandet av forskning och delas ut till någon som på vetenskapliga grunder har levandegjort Vasas samtid. 

Priskommittén

Priskommittén som nominerar och bedömer ett antal kandidater till priset varje år består av Jenny Lind (chef för Vasamuseet), Mattias Lundberg (professor vid Institutionen för musikvetenskap på Uppsala universitet), Johan Rönnby (professor i marinarkeologi på Södertörns högskola), Anna Maria Forssberg (docent i historia och forskare på Vasamuseet), Erland Sellberg (professor emeritus i idéhistoria på Stockholms universitet), Anna Bortolozzi (docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet), Veronica Hejdelind (konstvetare och tidigare intendent på Nationalmuseum och publikchef på ArkDes).

Styrelsen i vänföreningen utser sedan vinnaren.

Pristagare genom åren

2023

Paul Borenberg tilldelas priset för sin doktorsavhandling, Tjänstefolk. Genom en systematisk genomgång av Stockholms stads tänkeböcker för åren 1600-1635 kan Borenberg berätta om de människor som arbetade som tjänstefolk i huvudstaden. Tack vare sin analytiska blick och goda kännedom kan Borenberg ge oss ny kunskap och berätta om tjänstefolk i en 1600-talsstad som Stockholm. Med sina väl valda exempel väcker han läsarens intresse och empati och visar spännande vägar framåt för framtida forskning. Länk till avhandlingen här: Tjänstefolk: vardagsliv i underordning, 1600-1635  

2022

Patrik Höglund tilldelas priset för sin bok Skeppssamhället. Rang, roller och status på örlogsskepp under 1600-talet. Med hjälp av ett rikt källmaterial visar Höglund vilka människor som befann sig ombord på 1600-talets örlogsskepp och vilka olika uppgifter de hade. Läsaren får möta både befäl och gemena soldater och båtsmän, samt präster, barberare, musiker och många andra. Boken behandlar rangordning och status men ger också värdefulla inblickar i vardagslivet - hur man arbetade, vilade och stred. Boken har ett stort värde inte bara för den som intresserar sig för skeppet Vasa och hennes tid utan för alla som vill veta mer om maritim historia och hur vardagen kunde te sig till sjöss.

2021

Lars Ericson Wolke får priset för sin bok Stridens verklighet - Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814. Boken diskuterar hur de svenska krigen från 1563 till 1814 har utkämpats och upplevts såväl till lands som till sjöss. Det är alltså inte de övergripande strategiska aspekterna som står i fokus utan hur alla dessa drabbningar påverkade den enskilde: Vad fick honom att faktiskt marschera mot en möjlig död eller lemlästning? Hur var det att befinna sig på ett skepp under fientlig beskjutning? Boken är resultatet av ett helt livs forskning. Med vetenskaplig pregnans lyckas Lars Ericson Wolke belysa stridens verklighet på ett nytt sätt. Bokens levande och lättillgängliga språk låter läsaren komma nära de många soldater som stred, blödde och dog i de otaliga krigen under tidigmodern tid.

2020

Emma Hocker får priset för sin bok Preserving Vasa. I boken får vi följa de komplicerade konserverings- och bevarandeinsatser som pågått oavbrutet sedan bärgningen 1961. Genom ingående beskrivningar, bilder och grafer lyckas Emma Hocker förklara de många tekniker som utvecklats under arbetets gång. Vasa är världens enda välbevarade 1600-talsskepp och har blivit ett internationellt referensobjekt inom konserveringsvetenskapen. Boken kommer att vara till stor nytta i detta sammanhang. Tack vare den engagerande tonen, den pedagogiska ansatsen och det tilltalande formatet är vi övertygade om att den ocskå kommer att nå en bredare läsekrets. 

2019

Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får priset för boken "Horet i Hälsta". I denna bok har Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström lyckats med den litterära utmaningen att presentera en historisk undersökning som en populärvetenskaplig kriminalhistoria. På vetenskaplig grund och utifrån ett autentiskt rättsfall lyfter författarna 1600-talets komplexa samhällsstruktur i en engagerande och målande helhet.

2018

Niklas Eriksson får priset för boken "Riksäpplet - Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp". Genom en insiktsfull presentation av det marinarkeologiska arbetssättet i kombination med egna analyser och slutsatser, bjuder Eriksson in läsaren till ett för många okänt forskningsfält. Förutom en välskriven text tillgängliggörs observationer och intressanta resultat med egenhändigt gjorda illustrationer och teckningar av mycket hög klass. Eriksson ger nya perspektiv på ett känt källmaterial där parallellerna till Vasas historia är många och ny spännande kunskap lyfts fram på ett engagerande sätt.

2017

Mirkka Lappalainen fick priset för boken "Det Nordiska Lejonet - Gustaf II Adolf och Finland 1611-1632". Genom att berätta om Stormaktstidens inledande decennier med Finland som utgångspunkt får Lappalainen läsaren att se Sverige ur ett nytt perspektiv. Ett perspektiv som berikar och levandegör bilden av Vasas samtid. Med målande episoder engageras läsaren i både det politiska spelet och i människors vardag i svenska rikets östra del.

2016

Merit Laine tilldelades Vasamuseets förenings pris för redaktörskapet av boken ”Hedvig Eleonora – Den svenska barockens drottning”. Genom att förena en bred flora av forskare i en omfångsrik, inspirerande och vacker bok har Merit Laine lyckats med konststycket att presentera ny kunskap i ett lättillgängligt och lustfyllt format. I denna jubileumsbok träder en mångfasetterad bild av Hedvig Eleonoras samtid fram och därmed får vi en djupare förståelse av det långa 1600-talet.

2015

Anders Wahlgren fick priset för att genom sina filmer bidragit till att kunskap om Vasa och det tidiga 1600-talet fått stor spridning, i Sverige såväl som utomlands. Mot bakgrund av bilden av en gryende stormakt ligger filmernas fokus på enskilda individer. Här får människor som levde för nära 400 år sedan liv, och personer från både samhällets topp och från dess botten träder fram som verkliga människor av kött och blod. Därigenom har Wahlgren ökat förståelsen för den tid som skulle ha blivit Vasas och de människor som byggde och bemannade skeppet.

2014

Martin Kjellgren fick priset för sin bok Taming the Prophets. Astrology, Orthodoxy and the Word of God in Early Modern Sweden. Priset delas ut för att han bidrar till att öka vår förståelse för samhällets och kyrkans förhållningssätt till astrologin, men även till att fördjupa kunskapen om den lutherska ortodoxin och dess samhälleliga roll under den första hälften av 1600-talet.

2013

Kari och Ülle Tarkiainen fick priset för den välskrivna och tankeväckande boken Provinsen bortom havet, om en del av den svenska och estländska historien med särskild stor relevans för Vasas tid. Genom sin förtrogenhet med ett stort material från en mängd olika språkområden, och ett flyhänt användande av olika källor, kan Kari och Ülle Tarkiainen ge oss en ny och annorlunda bild av den baltiska värld som var så viktig för samtidens politiska och ekonomiska tänkande. Läsaren kommer på det sättet närmare Sveriges och Estlands gemensamma historiska rötter, och får en större förståelse för människor och händelser på Vasas tid.

2012

Kristiina Savin fick priset för sin infallsrika och imponerande bok om den tidigmoderna människans förhållande till ödet. I en värld där människan var utsatt för fru Fortunas nycker gällde det att lära sig hantera lycka och olycka. Genom att använda ett omfattande, men tidigare outnyttjat källmaterial visar Savin hur riskhantering kunde se ut innan den vetenskapliga revolutionen givit människan en känsla av att behärska sin värld.

2011

Stefano Fogelberg Rota fick priset för sin nydanande bok om drottning Kristina och hennes relation till poesin i Italien - och den italienska poesins relation till Kristina. Författaren påvisar hur viktig och inflytelserik Kristina var för den italienska litteraturens och konstens utveckling.

2010

Moa Matthis för sin bok Maria Eleonora - drottningen som sa nej. Boken är en skarpsynt analys av maktkampen mellan kungamakt och råd som visar hur drottningens agerande styrdes av underliggande motiv och hur bemötandet av henne förändrades före och efter Gustav II Adolfs död.

2009

Mats Hallenberg för sin bok Statsmakt till salu: arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket 1618-1635. Priset delas ut för att han i en nytänkande studie kombinerat olika källor för att öka vår förståelse av den tidigmoderna statens framväxt

2008

Mirkka Lappalainen för sin avhandling Släkten, makten, staten: familjen Creutz i 1600-talets Sverige och Finland. Priset delas ut för att hon har visat personers, släkters och gruppers maktspel som drivkraft i Sveriges och Finlands gemensamma 1600-tal.

2007

Annika Sandén för sin avhandling Stadsgemenskapens resurser och villkor. Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620. Priset delades ut för hennes belysning av hur människorna i ett lokalsamhälle levde i beroende av och samspel med varandra.

2006

Inken Schmidt-Voges för sin bok De antiqua claritate et clara antiquitate Gothorum. Gotizismus als Identitätsmodell im Frühneuzeitlichen Schweden. En studie av göticismen som svensk identitetsmodell, bland annat under Gustav Adolfstiden.

2005

Anna Maria Forssberg för sin avhandling Att hålla folket på gott humör.

2004

Martin Bagge för djupgående studier i musiklivet under 1600-talet, på spaning efter melodierna till Lasse Lucidors visor.

2003

Torbjörn Eng för avhandlingen Det svenska väldet - ett konglomerat av uttrycksformer och begrepp från Vasa till Bernadotte.

2002

Carl Olof Cederlund vid Södertörns högskola för en marinarkeologisk livsgärning, inledd med utgrävningen av Vasa år 1961.

2001

Malin Lennartsson för avhandlingen om relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland.

2000

Sören Klingnéus för sin forskning om vapensmeder.

1999

Göran Stenberg för sin avhandling om likpredikningar och gravtal under 1600- och 1700-talen

1998

Marie Louise Rodén för sin avhandling om drottning Kristinas politiska liv i Rom efter abdikationen från Sveriges tron 1654.

1997

Ebba During för sin undersökning av det osteologiska materialet från Vasa.

1996

Stephen Johnston, History of Science i Oxford, för hans studier av skeppsbyggeriets utveckling i tiden omedelbart före Vasa.

1995

Jan Lindegren för sina studier av statsmakten under Gustav Adolfstiden

1994

Leon Jespersen, Odense, för sin konsekvent genomförda forskning om statsmaktens tillväxt i Danmark och Sverige under första delen av 1600-talet.

1993

Jan Glete för sin forskning om flottors och örlogsfartygs betydelse för centralmaktens framväxt

1992

Nils Erik Villstrand för sin forskning om knektutskrivningar som för oss mycket nära rikets inbyggare på båda sidor av Östersjön.