Brickwrecks för skolan - marinarkeologi med LEGO®
Utställningen Brickwrecks innehåller modeller i LEGO® av åtta världskända vrak, bland andra Vasa, Batavia och Titanic.
Som besökare får du närskåda modellerna gjorda av LEGO®byggaren Ryan ”The Brickman” McNaught för Australian National Maritime Museum. Du kan djupdyka i berättelserna om skeppsbrotten, lära dig om marinarkeologiska metoder och prova dem med LEGO®.
Här bokar du ditt besök i utställningen med klassen
Du som lärare kan boka kostnadsfria biljetter till dig och dina elever.
Det finns 40 bokningsbara biljetter för elever och lärare varje timme, varav max antal biljetter för elever är 35. Det kan dock finnas färre bokningsbara biljetter om en klass redan bokat samma insläppstid.
Biljetten gäller som inträde till museet
Biljetterna till Brickwrecks gäller också som entrébiljetter till museet. Du behöver alltså inte boka klassens ankomst separat. Biljetterna till Vasamuseet gäller under en dag, trots att tiden i utställningen Brickwrecks är begränsad. Du kan alltså lämna museet och komma tillbaka samma dag med samma biljett.
Viktigt att veta
- Det är insläppstiden du bokar. Du har en timme på dig att gå in med klassen i utställningen.
- Det finns ingen sluttid men besöket brukar ta ungefär en timme.
- Biljetten gäller för ett inträde i utställningen. Om du lämnar utställningen med din klass kan ni inte gå tillbaka in igen.
Boka här
Gå in på länken nedan för att komma till den digitala bokningen av entré till Brickwrecks och Vasamuseet.
Använd utställningen i undervisningen
På den här sidan får du som är lärare en introduktion, inspiration och elevuppgifter till pedagogiskt arbete utifrån utställningen Brickwrecks. Här presenteras grunderna i marinarkeologens arbete, inte minst bra frågor att ställa när man vill undersöka ett vrak och dess föremål.
Materialet fungerar bra som förberedelse för besöket och passar mellanstadiet och högstadiet bra.
1. Fakta och frågor om marinarkeologi
Vad gör en marinarkeolog?
Marinarkeologer är arkeologer som letar efter spår efter mänskligt liv i och nära vattnet. Marinarkeologer dyker i sjöar och hav efter vrak och andra lämningar. De får i uppdrag att göra undersökningar när något ska byggas i eller nära vatten, för att säkerställa att inget arkeologiskt material förstörs. De får också i uppdrag att undersöka vrak som man vet finns eller leta efter vrak som man tror finns på en plats. Marinarkeologer kan vara en del av forskningsprojekt om en viss tid eller ämne och samarbetar då ofta med till exempel historiker, arkeologer och biologer.
Vad kan man få veta av ett vrak?
Fartygets material kan berätta ungefär i vilken tid ett fartyg byggdes. Marinarkeologer vet att det var först under senare delen av 1800-talet som man började bygga fartyg av stål och att man under senare delen av 1900-talet också har byggt mindre båtar av plast. Material kan också ge information av var fartyget kommer ifrån. Ett vraks utformning och de föremål som hittas i och nära det kanske kan berätta om vad det har använts till och till och med något om hur det var i en annan tid.
Eftersom sjöar och hav har använts som färdvägar så länge människor har funnits, kan båtar som hittas berätta om hur människor har rest över jordklotet.
Marinarkeologiska metoder
För att upptäcka vrak används ofta mer än det mänskliga ögat. Nu för tiden finns teknik som kan hjälpa dykaren att undersöka stora, mörka och grumliga vatten. Ekolod, Side Scan Sonar och multibeam kan användas för att scanna av havsbotten. Fotografier kan användas där det är grunt och trångt och metallsökare och magnetormeter är bra verktyg när man söker efter fartyg av metall.
Ett noggrant planerat detektivarbete
Marinarkeologen dyker ofta ner till vraken, om det är möjligt. Dykningarna görs i mindre områden, längs med linor som är utlagda på botten, i cirklar runt en punkt eller i ett rutmönster på botten. Dykningarna förbereds noggrant för i vattnet måste marinarkeologen arbeta både effektivt, lugnt och snabbt. Luften dykaren har med sig räcker en viss tid, och ju djupare vattnet är desto kortare tid kan dykaren vara under ytan.
Med tumstock, penna och skrivskiva samlar marinarkeologen så mycket information som möjligt om vrakets storlek. Med kamera fotograferar och filmar hen vrakets utseende. Med hjälp av en dator kan alla bilder tillsammans skapa en hehetsbild av ett vrak.
Årsringarna undersöks
Marinarkeologerna arbetar som detektiver när de försöker lista ut vad de har hittat. Är vraket av trä kan årsringarna avslöja det år som trädet sågades ner för att bli skeppsvirke. Avståndet mellan årsringarna kan i sin tur ge en bild av hur klimatet har varit och förändrats. Metoden att undersöka årsringar i trä kallas för dendrokronologi.
Kol 14-metoden är ett annat sätt att bestämma en växt, ett föremål eller när en människa levde.
Reflektera och svara på frågor
- Varför finns det marinarkeologer?
- På vilket sätt arbetar de som detektiver?
- Hur kan marinarkeologer ta reda på hur gammalt ett vrak är?
- Sätt er 2 eller 3 elever tillsammans och fundera över varför fartyg råkar ut för skeppsbrott och blir vrak. Skriv ner vilka de naturliga orsaker som ni kommer på, och de när människor har varit inblandade.
Lär dig mer om vrak hos Vrak - Museum of wrecks
På museet Vrak kan du lära dig mer om skeppsbrott i Östersjön. Webbplatsen "Östersjöns klassrum" innehåller lektioner och faktamaterial om vraken som ligger på havets botten. Kopplat till de historiska vraken finns det även frågor om Östersjöns miljö och om hur vi utnyttjar naturens resurser. Ta dig till museet Vraks webbsida genom att klicka på länken med texten "Lektionsmaterial om vrak i Östersjön".
2. Fakta och frågor om fynd från skeppsbrott
Vad kan man få veta av föremål från vrak?
Föremål som hittas i sjunkna skepp kan ge information om varför de har rest och kvarlevor från människor kan berätta om vilka de var. Marinarkeologens arbete är som att lägga pussel. Med tålamod, nyfikenhet och kunskap kan små bitar med information kopplas ihop och en hel bild kan framträda.
Det slutna fyndets magi!
Till skeppsvrak hör ofta föremål. Funna i lådor, tunnor eller väskor blir de slutna fynd. Med hjälp av dem kan bilder och scenarier av en tid, en besättning och ett skeende träda fram.
Ett fartyg som till exempel sjunkit för flera hundra år sedan tar med sig och på ett sätt också bevarar den tid det kommer ifrån. Allt kan finnas kvar! Det kan vara rester av kläder, mat, redskap, vapen och verktyg. Att undersöka ett vrak är därför som att möte den tid då fartyget fanns. Är det lite som magi? Som att resa i tiden?
Man brukar säga att ett vrak med alla sina föremål är som ett fruset ögonblick, en tidskapsel. Därför är Östersjöns vrak mycket värdefulla när vi ska lära oss om vår historia. Arkeologerna som undersökte skeppet Vasa hittade över 30 000 fascinerande föremål som på olika sätt ger kunskap om 1600-talets Sverige.
Skillnaden mellan lösa och slutna fynd
Ett lösfynd är ett ensamt föremål som hittas och som inte ingår i en grupp. Med ett slutet fynd menas en samling föremål som lagts ner på samma plats samtidigt. Lite som en tidskapsel som ligger orörd tills någon öppnar den. Det kan exempelvis vara en kista eller en tunna med innehåll. Det kan också vara en grav med gravgåvor. På Vasa har många slutna fynd påträffats, både tunnor, kistor, skrin och askar.
Ofta har ett slutet fynd mer att berätta för eftervärlden eftersom man vet att föremålen som packades eller lades ner var planerade och hade ett syfte. Med ett lösfynd kan det vara svårare att förstå vad föremålet har för anknytning till platsen där det hittas. Användes det just där eller har det tappats, flutit iland eller rört på sig av annan anledning?
Så kan man undersöka arkeologiska föremål
Vi har föremål överallt runt omkring oss. En del har vi köpt, fått eller ärvt och de kan säkert berätta saker om vilka vi är - vad vi tycker om och brukar göra. Andra saker ser vi hemma hos andra, på skolan, på bussen eller på museum. Oftast tillhör de en plats eller en eller flera människor. Vi läser av vår omvärld hela tiden. Oftast snabbt och automatiskt. Vi ser en reklamskylt, någon vi känner igen på gatan, tusentals varor i en mataffär.
Men ibland blir det svårare! Du är på resa i ett annat land, i en verkstad med en massa okända verktyg, eller hos en gammal släkting och du förstår inte vad du har du framför dig. Vad gör du då?
Frågor som hjälper dig att undersöka föremål
Antagligen ungefär samma sak som någon som forskar om gamla ting frågar sig:
- Liknar det här något jag har sett förut?
- Vad är det gjort av för material?
- Hur är det gjort?
- Finns det några spår av användning på det? Är det slitet eller lagat någonstans?
- Finns det tecken eller symboler på det?
Det här är exempel på bra frågor att ställa sig. Svaren kan du få genom att titta noggrant på ett föremål.
Utforska 3D-bilder
Klicka på länken för att komma till 3D-bilder på ett av skeppet Vasas största rum och på ett föremål som hittades i rummet. Utforska bilderna och försök att svara på frågorna som hör till varje bild. Kan du gissa vad det är för föremål?