Ett pumphjärta var en del av en sug- och lyftpump. Hjärtat är svarvat som en rund träcylinder med ett stort, genomgående hål och var placerat i pumprörets nedre del. Vattnet passerade genom det stora hålet i mitten. Ovanför hålet sitter en klaff som stängs och hindrar vattnet från att rinna tillbaka. Precis som på ett riktigt hjärta!
På varsin sida om det större hålet fanns två mindre hål där en märla, det vill säga en hasp, satt. Genom märlan kunde pumphjärtat när som helst dras upp och vid behov repareras eller rengöras.
I pumprörets övre del satt en pumpkanna. Kannan är utformad som en slags kolv eller tub med liknande hål och klaff i mitten. Kannan var fastsatt i den stång som löpte ner genom röret från spaken.
När man pumpade nedåt så öppnades den övre klaffen medan den nedre stängdes, vilket gjorde att pumpkannan kunde passera ner genom vattnet i röret. När man pumpade uppåt så stängdes den övre klaffen och den nedre öppnades så att pumpkannan sög vatten från kölsvinet, genom hjärtat, och sedan pressade det till utloppet vid toppen av röret.
På Vasa fanns fyra pumpar. En var tillverkad av ett alträd där ett hål borrats genom hela stammen. De tre andra var gjorda av lödda blyrör, en av dessa var en dubbelpump.
Det finns många reserver, båda av pumphjärtan och pumpkannor. Det visar hur viktigt det var att pumpen fungerade.
