Bland hjärtstilla, kål och kungsljus i Vasamuseets trädgård

[00:00:02] Intro musik.

Intervjuare 1 [00:00:24]: Hej och välkomna till Vasamuseets podcast med mig Catrin Rising. Idag har jag som du kanske hört tagit mig utanför museet. Jag står just nu Vasamuseets trädgård. Det är en liten trädgård som ligger bakom museet eller lite till vänster, om du tänker att du står och tittar mot huvudentrén. Att den är liten gör ingenting. Den representerar en ganska normal köksträdgård. Anledningen till att jag har tagit ut hit är för att se vad som odlas. Om det möjligen kan säga någonting om mathållningen ombord på ett krigsfartyg på 1600-talet. För att få veta mer om odlingen och maten, har jag bjudit vår trädgårdsmästare, Ulrika Flodin-Furås Hej Ulrika!

Talare 1 [00:01:18]: Hej!

Intervjuare 1 [00:01:19]: Du får själva berätta vem du är!

Talare 1 [00:01:21]: Jag är från början trädgårdsjournalist och fotograf. Nu har jag övergått till att odla mer och mer. Jag är framförallt stadsodlare, designar trädgårdar och stadsodlingar. Jag odlar själv i jorden här på Vasamuseet också.

Intervjuare 1 [00:01:40]: Det här med stadsodling, det är ingenting nytt. Hur såg det ut 1600-talet?

Talare 1 [00:01:46]: Då odlande man överallt i städerna. Man hade kålgårdar och stadsodlingar som låg lite utanför stan. Där släppte man ut djuren som man hade i stan i sommarbete under sommaren. I kålgårdarna odlande man ätbart. Tobaken började man odla vid den här tiden också. Typisk stadsgröda, man odlade humle till öl.

Intervjuare 1 [00:02:11]: Vad var det för skillnad mellan stadsodling och landsbygden, det kanske inte var så stor skillnad?

Talare 1 [00:02:17]: Nä det var inte så stor skillnad. Staden och landet har alltid behövt varandra. Stadsborna odlade en del av sin mat i stan. Men de köpte också in från bönderna från landsbygden också.

Intervjuare 1 [00:02:32]: Vad var det för typ av grödor som odlades? Om vi nu talar om dem man hade nytta av i hushållet?

Talare 1 [00:02:39]: Mm! Nyttoodling då är det ärtor. Det är en basföda. Sen odlade man bondbönor, rovor av olika slag. Spenat, lök och vitlök.

Intervjuare 1 [00:02:54]: Kan vi inte gå runt och kolla på lite av vad som finns, så kan du berätta?

Talare 1 [00:02:58]: Absolut! Här odlar vi ärtor, som är en stapelvara på början av 1600-talet. Potatisen har inte kommit ännu, det blir en annan stapelvara fast för 100 år senare.

Intervjuare 1 [00:03:16]: Förlåt för en okunnig fråga. Ärtor? Är det gula ärtor eller gröna ärtor? Vad för typ av ärtor är det?

Talare 1 [00:03:23]: Det är framförallt gråärtor.

Intervjuare 1 [00:03:26]: Gråärtor?

Talare 1 [00:03:28]: Ja gråärtorna börjar bli populära igen. Det är ganska stadiga ärtor kan man säga. Det finns något som heter "pom" programmet för odlad mångfald som är ett salut projekt som man då har plockat upp en del av de här gamla kultur grödorna. Nu är de här gråärtorna och märgärtorna jättepopulära till exempel.

Intervjuare 1 [00:03:48]: Kan vi se dem i våra vanliga butiker?

Talare 1 [00:03:51]: Kanske i lite mer lyxiga special butiker. Annars äter vi mest gulärtor, vanliga ärtor som sockerärtor.

Intervjuare 1 [00:03:59]: Det går alltså att få tag på de här mer populära gråärtorna?

Talare 1 [00:04:03]: Fröerna? Absolut.

Intervjuare 1 [00:04:05]: Okej, ska vi gå vidare?

Talare 1 [00:04:06]: Ja... I den här bädden odlar vi spenat. Som man då odlat under lång tid i norden och Sverige. Sen blandar jag odlarna, det är inte bara spenat. Det växer också ringblommor. Jag blandar ofta grönsaker med blommor.

Intervjuare 1 [00:04:28]: Varför då? Vad är syftet med det?

Talare 1 [00:04:30]: Det är för att jag tycker det ska vara vackert. Bland ärtorna kommer det växa gurkört. I gamla tider så sade man att grönsakerna mognade tidigare och blev godare om man odlade dem tillsammans med gurkört. Gurkört och ringblommor är jättebra för pollinerarna. När det är sommar här så är det fullt med bin, humlor och fjärilar. De gillar lavendeln, tagetesen, ringblommorna och gurkört. Det är ett totalt surr här. Det går att äta dem späda. Gurkörtprimörerna går att användas till sallad eller steka. Man kan gärna ha de fina blå blommorna på tårtan. Personligen tycker inte jag de är jättegoda, mer en snyggfaktor.

Intervjuare 1 [00:05:19]: Ah! Det är också viktigt.

Talare 1 [00:05:20]: Absolut!

Intervjuare 1 [00:05:21]: Tror även att det var viktigt på 1600-talet? Att de tänkte på det estetiska så som du gör idag?

Talare 1 [00:05:28]: Ja absolut! Det tror jag. Om man tänker på hur Vasaskeppet ser ut, med de fantastiska skarpa färgerna och hur det är målat, så tänker jag att estetiken på 1600-talet måste ha varit väldigt färgglatt.

Intervjuare 1 [00:05:43]: Ja! Vad har vi här?

Talare 1 [00:05:45]: Här har vi kål! Olika kålplantor. Det är också en stapelvara. Det heter kålgård, det man odlade i köksträdgården i städerna. En kålgård odlar man inte bara kål, utan det var alla möjliga grönsaker. Men de hade samlingsnamnet kål. Det kanske visar hur central kålen var i det svenska köket.

Intervjuare 1 [00:06:07]: Hur mycket kål kommer det i en bädd av den här storleken?

Talare 1 [00:06:11]: Kanske två gånger två meter eller två och en halv. Jag ska se! En, två, tre, fyra, fem, sex, sju. Sju gånger åtta vad är det?

Intervjuare 1 [00:06:22]: 56!

Talare 1 [00:06:23]: Ja det blir ungefär 56 kål. Grönkål och sedan är det vitkål just i den här odlingen. Här blandar vi lite grann beroende på vad det finns att få tag på och lite estetiska saker. Definitivt inte spetskål för det hade man inte på den tiden, men lite olika kålsorter.

Intervjuare 1 [00:06:44]: Fanns det kålmask på 1600-talet som åt upp odlingarna?

Talare 1 [00:06:48]: Ja! Det fanns skadegörare på den tiden som åt upp odlingarna. Kål är knepigt att odla. Det kommer de här olika som älskar att äta kål. Idag lägger man gärna på fiberduk i början, det kommer vi göra här också. På den tiden fanns det såklart inte fiberduk. Däremot har man alltid ägnat åt sig olika sorters biologiskt bekämpning. Här i trädgården har vi förvillande odling, då blandar man kål tillsammans med blommor och andra grödor ganska tätt. Här kommer det också vara ringblommor och linnetagetes, så att en del av skadegörarna inte hittar kålplantorna. De kanske landar på en ringblomma och tänker "här finns det ingen kål" och så flyger de vidare.

Intervjuare 1 [00:07:32]: Ah, vad smart!

Talare 1 [00:07:34]: Här kan vi inte ha fiberduk hela säsongen heller. Det här är också en plats som ska vara vacker. Då får vi försöka se till att kålmaskarna och larverna inte kommer.

Intervjuare 1 [00:07:48]: Här har vi en liten mindre bädd.

Talare 1 [00:07:50]: Ja! Det här är vår linfält. Line var också jätteviktigt på 1600-talet. För det gjorde man segel av till exempel samt kläder. Linet är verkligen centralt i 1600-talets odlingar. Dock odlade man inte lin direkt i stan, utan mer på landet. Vi vill ändå visa det för skeppets skull så att folk kan se hur lin ser ut. I höst tänkte vi också visa hur man tar tillvara på linet.

Intervjuare 1 [00:08:23]: Ah! Vad roligt. Nu är jag nyfiken på att veta vad som finns i den här stora bädden!?

Talare 1 [00:08:29]: Här är det sallat. Det är lök! I mitten har vi en preferen kål och så sticker det upp några morötter som blev kvar från förra säsongen. De har stått där hela vintern.

Intervjuare 1 [00:08:42]: All sallad och morötterna, vi tar väl tillvara det och gör någonting av det?

Talare 1 [00:08:48]: Absolut! Restaurangen tar och serverar.

Intervjuare 1 [00:08:51]: Den här bädden som vi tittar på nu med löken, sallaten och de övervintrade morötterna, eller de som kom tillbaka? Den är väldigt vacker med lök runt kanterna och sedan är det den här (var det preferen kålen i mitten Ulrika?) så att det bildar ett vackert mönster och kan bara tänka mig att det kommer bli finare och finare. OJ! Nu hör vi lite sång här i bakgrunden. Det är nog parkteatern som övar på årets föreställningar. Tror det är Elvira Madigan. Här är det en jättespännande bädd med ett stort rosenträd i mitten.

Talare 1 [00:09:36]: Ah! En apotekarros.

Intervjuare 1 [00:09:38]: Aha! Vad är för särskilt med en apotekareros?

Talare 1 [00:09:41]: Det är en gammal sort som man hade i trädgårdarna på 1600-talet. Hörnet här har vi en perenn grönsak som heter "Goda Henrik målla" eller "lungrot" brukar den kallas. Den har man odlat i våra städer enda ända sedan vikingatiden. Det var jättevanligt, och den tillredda man som spenat.

Intervjuare 1 [00:10:04]: Vad är det här för ludet?

Talare 1 [00:10:06]: Det är en vallmo!

Intervjuare 1 [00:10:07]: Jaha, är det? Varför odlade man vallmo?

Talare 1 [00:10:11]: För att det var vackert bland annat. Det var också en läkarört, man använde fröna.

Intervjuare 1 [00:10:16]: Fröna! Vallmofrön.

Talare 1 [00:10:19]: Det är mest kryddor i den här, olika kryddörter.

Intervjuare 1 [00:10:24]: Jag känner inte riktigt igen alla. Där ser det ut att vara jordgubbar.

Talare 1 [00:10:28]: Nej! Smultron!

Intervjuare 1 [00:10:29]: Smultron!

Talare 1 [00:10:30]: Jordgubbar fanns inte vid den här tiden, det kom senare från Sydamerika.

Intervjuare 1 [00:10:35]: Här har vi Salvia?

Talare 1 [00:10:38]: Salvia - Johannesört.

Intervjuare 1 [00:10:40]: Ah! Här har vi oregano?

Talare 1 [00:10:44]: Där är det lite gräslök!

Intervjuare 1 [00:10:46]: Ah! Det har vi till sillbordet sedan?

Talare 1 [00:10:49]: Precis!

Intervjuare 1 [00:10:49]: Som sagt ingen potatis?

Talare 1 [00:10:52]: Nä!

Intervjuare 1 [00:10:54]: Här är det också många saker som jag faktiskt känner igen, men kommer inte ge mig på att gissa. Nu får du berätta direkt.

Talare 1 [00:11:00]: Det är koriander!

Intervjuare 1 [00:11:02]:Mm! Gott.

Talare 1 [00:11:03]: Sen är det malört där. Den fina vita, sen är det en pion i mitten. Sidan av pionen har vi li bbsticka.

Intervjuare 1 [00:11:15]: Libbsticka, vad används den till?

Talare 1 [00:11:17]: Den kan man använda om man ska göra en gryta eller koka en egen buljong, kan det vara gått att ha en libbsticka i maten.

Intervjuare 1 [00:11:23]: Ok! Vad är det här? Den taggiga busken?

Talare 1 [00:11:26]: Det här är en åbrodd.

Intervjuare 1 [00:11:28]: Jaha, vad är det?

Talare 1 [00:11:30]: Åbrodd, det blir en jättefin buske. Nu är den lite beskuren. Den hade man bland annat för att man inte vill ha in onda andar i huset. Det var så viktigt att det blev en bra skörd. Då fanns det här magiska och mystiska mycket i odlingen hela tiden. Man ville inte jinxa sin odling, man var väldigt.

Intervjuare 1 [00:11:54]: Då var åbrodden ett svar på det?

Talare 1 [00:11:57]: Ja precis! Åbrodd växte också att man kunde mota bort mygg, säger en del.

Intervjuare 1 [00:12:03]: Mycket bra! De här små söta sakerna, vad är det?

Talare 1 [00:12:07]: Det är en isop!

Intervjuare 1 [00:12:08]: Jaha, vad är det?

Talare 1 [00:12:09]: Det är också en kryddört. Vi har citronmeliss, en av de som sprider sig glatt.

Intervjuare 1 [00:12:17]: Ja jag ser det!

Talare 1 [00:12:19]: Sen har vi en jättefin salvia buske. Nedanför där så finns det olika sorters timjan.

Intervjuare 1 [00:12:26]: Här kan vi också känna härliga dofter. Otroligt härligt! Vi smyger oss vidare till den vackra portalen och där har vi två bäddar kvar för dig som kan berätta om.

Talare 1 [00:12:41]: Då kommer vi in i en lite mer "läkeört zon" det är lite blandat med läkeörter och kryddörter. Saker och ting skiftar skepnader genom århundraden. Ett tydligt exempel på det är rabarber var en läkeört under en lång tid. Jag tror det var på 1700-talet eller till och med 1800-talet började man äta rabarbern, innan dess var de en av läkeörterna.

Intervjuare 1 [00:13:08]: Vad ska rabarbern läka?

Talare 1 [00:13:12]: Om jag minns rätt är det för magåkommor. Här har vi läkemalva, som har odlats jämt. Romarna odlade den också. På roten kunde man göra ett mjöl och det kunde man vispa upp och så blev det en god efterrätt. På engelska heter läkemalva "marshmallow"

Intervjuare 1 [00:13:38]: Jaha!

Talare 1 [00:13:40]: Det är ju det som är dagens marshmallow. Det finns hipsters som försöker laga antik marshmallow på läkemalvans rot mjöl.

Intervjuare 1 [00:13:52]: Det här är ju en affärsidé [Skratt 00:13:54].

Talare 1 [00:13:56]: Sen har vi en liten kungsljus där!

Intervjuare 1 [00:13:59]: Kungsljuset vad användes det till?

Talare 1 [00:14:01]: Det är för att det är vackert. Kungsljusen får oftast vara kvar där de landar. Det är också en sådan växt som pollinerare gillar. Här borta i hörnet har vi en hjärtstilla. Det är också en läkeört som har använts sedan vikingatiden och framåt, som inte är så känt idag. Hjärtstilla betyder, om man var nervös kunde man stilla hjärta med hjärtstilla.

Intervjuare 1 [00:14:30]: Kokade man té på den då?

Talare 1 [00:14:31]: Ja, det kunde man göra, som en slags infusion té.

Intervjuare 1 [00:14:37]: Och de här söta sakerna i det andra hörnet?

Talare 1 [00:14:39]: Det är hasselört, som också använd som medicinalväxt.

Intervjuare 1 [00:14:43]: Vad är hasselört bra för?

Talare 1 [00:14:47]: Det är också mot magsmärtor. Idag är det något som man har mer dekorativt. Just här har jag planerat det för det är en skuggig plats. Då får hasselörten breda ut sig.

Intervjuare 1 [00:15:02]: Den trivs uppenbart i skugga?

Talare 1 [00:15:03]: Ja, precis!

Intervjuare 1 [00:15:05]: Då har vi en sista bädd kvar här, med stora växter. Vad är det vi ser?

Talare 1 [00:15:11]: Läkevänderot, mynta och i bakgrunden är det stockros. Här är det vallört, pion, johannesört och någon mynta.

Intervjuare 1 [00:15:24]: Den längst bak då?

Talare 1 [00:15:25]: Ja, vallört.

Intervjuare 1 [00:15:26]: Vallört och johannesört?

Talare 1 [00:15:29]: Där är johannesörten.

Intervjuare 1 [00:15:29]: Där är johannesörten.

Talare 1 [00:15:30]: Där är det återigen en växt som pollinerarna älskar.

Intervjuare 1 [00:15:36]: Då måste jag fråga dig, nu har vi gått runt hela delen med bäddarna. Skulle du säga att det här typiskt för stadsodlingar på 1600-talet?

Talare 1 [00:15:49]: Ja, mer eller mindre. Det vi hade i våra stadsträdgårdar på den tiden.

Intervjuare 1 [00:15:53]: Mm! Nu har du berättat lite grann om hur du har blandat blommor och nyttoväxter. Odlades blommor för övrigt bara för de var vackra?

Talare 1 [00:16:07]: Ah! Till exempel stockros. Absolut. Människans önskan om att ha det vackert runt omkring sig är evigt på något sätt. Trädgårdarna i städerna är inte bara nyttoträdgårdar. Genom alla tider har det varit en plats där man kan koppla av från stressen och finna ro. Det är ett element.

Intervjuare 1 [00:16:30]: Vilka var det som odlade? Kan du berätta lite om hur det såg ut i samhället?

Talare 1 [00:16:35]: Alla odlade! Borgarna odlade och kungen odlade. Kungen hade kålgård och det fanns humleodlingar som kungen hade. Ludvig den XIV odlade potatis och hade små potatisblommor i knapphålet och gjorde det populärt. Det var alla som odlade på olika sätt.

Intervjuare 1 [00:16:55]: Hur är det egentligen med Kungsträdgården här i Stockholm? Visst var det som namnet antyder en trädgård?

Talare 1 [00:17:03]: Mm! Det var kungens köksträdgård under en period. Det blev så småningom barackträdgården utan grönsaker. Det var länge en kunglig köksträdgård.

Intervjuare 1 [00:17:19]: Mm! Du nämnde humle, då råkade jag veta att vi har humla här. Kan du berätta lite mer om det?

Talare 1 [00:17:26]: Ja! Vi har ett antal humlestörar som är målade enligt 1600-tal manér som inspirerat från hur skeppet var målat. Om ett par månader kommer det klänga massa humle här. Restaurangen bryggde mjöd på humlet i höstas, så det har används flitigt.

Intervjuare 1 [00:17:47]: Nu har du pratat mycket om pollinerare i varenda bädd med de olika blommorna. Nu för tiden är vi väldigt medvetna om hur viktiga de är för vår överlevnad. Hur pass medveten var människan på 1600-talet om det?

Talare 1 [00:18:03]: De var jättemedvetna. Redan under antiken odlade man blommor just för bina. Man odlade bin även på 1600-talet. De pollinerings vänliga blommorna är det centrala i odling sedan mycket lång, lång tid. Är en jätteviktig del av odlingarna.

Intervjuare 1 [00:18:23]: Ska vi gå vidare in i den här vackra portalen?

Talare 1 [00:18:27]: Nu kommer vi in i Vasaträdgårdens lövgång. Den består utav kaprifol. Sen är det jättefina utsnida skulpturer på träd bågarna, som också är inspirerade av skulpturerna och träsniderierna på skeppet.

Intervjuare 1 [00:18:49]: Här är det i alla fall en växt som jag känner igen, lavendel.

Talare 1 [00:18:54]: Ja! Den här lavendeln är inte lika tuktat som den inne i odlingen. Inne i trädgården är det en klippt lavendelhäck som är centrum i den här renässansträdgården och mitt i är det en klippt buxbom. Det är också ett typiskt renässans element.

Intervjuare 1 [00:19:16]: Lavendel och kaprifol?

Talare 1 [00:19:18]: Precis!

Intervjuare 1 [00:19:19]: Här kan jag tipsa alla våra lyssnare och besökare om att komma och sätta sig en stund, i skuggan för en stunds

Kontemplation. Njuta av dofterna och få lite skugga. Det är väldigt behagligt här. Vi kan väl sätta oss i skuggan. Kan du nämna några andra berömda trädgårdar från den här tiden?

Talare 1 [00:19:45]: Vi har Laven Deri utanför Paris, som är en superläcker trädgård. Där man blandar grönsaker, blommor och man odlar i den här typiska kvarteren som är renässansträdgårdarna. Här i Sverige finns Läckö Slott och Tycho Brahes på ön Ven.

Intervjuare 1 [00:20:09]: Om vi utgår från odlingen här. Du har nämnt vid flera tillfällen att det som odlandes i en trädgård av den här typen, var också det som togs ombord. Vad kan vi säga om mathållningen ombord på ett skepp som Vasa?

Talare 1 [00:20:29]: Ja! Där kommer ärtorna in till exempel.

Intervjuare 1 [00:20:32]: Ah, gråärtorna?

Talare 1 [00:20:34]: Ja! Den här typen av ärtor och bönor kunde man lagra. Man torkade och sen kunde man koka ärtsoppa på dem, det var jätteviktigt för sjöfarten. Humlen, man drack öl och inte vatten. Jag glömde att säga att en av bäddarna är en tobaksodling. Tobaken hade blivit populär vid den här tiden. Man har hittat pipor ombord på Vasa skeppet. De första tobaks odlingarna kom på slutet av 1500-talet.

Intervjuare 1 [00:21:08]: Då sa du någonting om att det var typiskt att man odlade i städerna?

Talare 1 [00:21:13]: Ja! Dessutom var det en kvinnoyrke. Både tobaksodlingen och sen hur man förädlade tobaken. Eller säger man bereda? Det var ett sätt för änkor att försörja sig. Under den här tiden var det många män som hade dött i krig.

Intervjuare 1 [00:21:33]: En sak som slog mig när vi gått omkring här. Många kryddor är sådana som jag blir förvånad över att vi har i svenska odlingar som koriander, som jag förknippar med Asien. Oregano, timjan då tänker jag på Frankrike och Italien. Men det är gamla svenska kryddor också?

Talare 1 [00:21:55]: Ja precis! Människorna som bodde i Sverige och Stockholm har hela tiden haft kontakt med resten av Europa, även Turkiet. Man har plockat med sig det hem det man tycker är gott. Idag betraktar vi vikingarna som tidiga medeltidsmänniskor och handelsmän snarare än krigare. Såklart de tog med sig det de tyckte var smarrigt, sen har det funnits kvar i köksträdgårdarna.

Intervjuare 1 [00:22:23]: Jag vill gärna rekommendera ett besök på Vasamuseets fina trädgård för att titta på odlingarna eller kanske sitta ner en stund och vila. Vi ska prata mer om vad man åt ombord och även hur besättningen fick tiden att gå, när de inte seglade eller krigade.

Talare 1 [00:22:48]: Tack och hej!

Intervjuare 1 [00:22:48]: Hej hej!