Stockholm 1628 var en liten stad med trånga gränder där männsikor samsades om utrymmet med höns, får och kor.

Stadsbilden från Stockholm på 1620-talet skulle antagligen verka rätt kaotisk för en modern människa. De flesta gatorna var trånga och krokiga. På de ofta gräsbevuxna hustaken kunde får och getter beta men ibland odlades korn och havre där. Det fanns ingen gatubelysning.

Husen var ofta två eller tre våningar höga och hade små fönster som inte släppte in mycket ljus. Trähus var vanligast. De flesta av de palats i sten som senare under 1600-talet skulle uppföras hade ännu inte börjat byggas. Folk från utlandet som besökte Stockholm noterade ofta de höga vita skorstenarna, de var byggda så för att minska brandrisken. Slottet, Tre Kronor, dominerade stadsbilden och beskrevs som praktfullt men gammalmodigt. I vattnet nedanför slottet låg många skepp förtöjda.

Det bodde inte många i Stockholm på 1620-talet, omkring 10 000 människor. De flesta höll till på Stadsholmen, nuvarande Gamla stan, och där trängdes de med kor, grisar, getter och höns. Murar omgav fortfarande stora delar av staden.

År 1625, samma år som kontraktet om bygget av Vasa skrevs under totalförstördes ungefär en femtedel av Stadsholmen i en våldsam eldsvåda som kallats ”Den stora vådelden”. När området byggdes upp igen fick det en modern prägel. Gatorna gjordes raka, husen blev större och byggdes i sten. Stockholm fick sin första paradgata, Stora Konungsgatan, nuvarande Stora Nygatan.

Idag är större delen av staden Stockholm från år 1628 borta.

 

Relaterat material